Nu börjar kampen, på riktigt
Nu inleds min första lokalpolitiska kamp.
Nog är jag inne i en tvist rörande lokalhyran av Contrast, men med tanke på hur maktlösa vi är i frågan så kan man knappast kalla det en kamp. (kan tillägga att jag fortfarande inte fått svar på de mail jag skickat till politker rörande hyran av Contrast) Visst är det så att jag bryr mig om det annalkande övervakningssamhället som kryper närmare och närmare dag för dag, men det drabbar mycket mer än bara våran stad.
Nu inleds min första lokalpolitiska kamp, på riktigt. Eskilstuna ska få minst ett till ställe för ungdomar att vara på, ett ställe där ungdomarna bestämmer. Det är så förbannad dåligt att vi har ett ungdomskafé och ett gäng replokaler samt en massa svindyra privatägda kaféer och så tror vi att det ska tillfredställa kommunens unga. Jag har suttit med på möten med höjdarna nu, deras plan är att renovera balsta och göra det tillgängligt med busslinjer. Bra, tack för omtanken, men det räcker inte.
Vad vi ber om behöver inte vara dyrt, det handlar om en lokal i centrala Eskilstuna där ungdomar kan komma och gå som de vill från tidig eftermiddag till sen kväll. Vad ser vid första anblick ut som en kortsiktig lösning, för detta skulle vara ett provosoriskt ungdomens hus, men det är en långsiktig satsning.
Varför då kan man fråga sig?
De senaste fem åren har jag som ung i Eskilstuna inte kännt att jag hör hemma någonstans förutom just hemma eller i skolan. Antingen har man varit tvingad att vara utomhus eller så har man fått gå till sin polare, men så ska det inte behöva vara, för där möter man sällan nya människor, där kan man inte påverka tillvaron speciellt mycket.
Eskilstunas unga behöver få känna ansvar och tillhörighet, de behöver förstå att de kan vara med och påverka bara de vill. Om kommunen fortsätter att försöka "mata" oss med det som kommer ur deras hjärnor så kan vi alla lika gärna spola fram tre generationer och se att det bara blivit värre. Vi kräver en kortsiktig lösning på just problemet med plats att vara på, så att vi långsiktigt kan börja utveckla en ansvars och tillhörighetskänsla bland de unga i Eskilstuna.
Jag tänkte avsluta med att citera Frida i Tikkle Me, och kommentera det hon sa.
"För fem år sedan så sa folk inom kommunen att de trodde att det skulle finnas ett ungdomens hus om tre till fem år."
Jag vill inte veta vad som sagts fem år innan Frida pratade med kommunen. Jag förstår ungdomar som bara suckar och ger up för att allt man får till svar är "Det kommer ta några år." Därför kommer vi inte gå med på att beslut skjuts upp. Därför vill vi se beslut fattas snabbt. Ett provosoriskt Ungdomens Hus är vad vi kräver. Var så goda att samarbeta, annars tar vi saken i egna händer.
