Var är våra pengar?
Jag vill börja med att tacka Ung Pirat för en fantastiskt bildande resa till Finland, snart kommer en rapport. Mab, Ung Pirat's förbundssekreterare, har dessutom skrivit ett inlägg om mig som var väldigt rörande, jag är glad att han fått en så positiv bild av mig.
En annan person som lämnats utanför skottlinjen för mycket är Mikael Berg, en av Lillebrors grundare, han skriver i lillebrorbloggen nu och förklarar delvis varför han inte varit speciellt framträdande än.
I övrigt är jag arg.
Den 11/12 vann Lillebror ett pris på 10 000 kronor. Det var kommunens ungdomsdemokratipris och glädjen var stor. Vi visste att vi förtjänade pengarna och att vi skulle få de att glädja mångt och många, 10 000 kronor är trots allt en hel del med tanke på att våran nuvarande inkomst som förening är 5000 kronor i månaden och då ska även utgifter läggas på det!
Nu är det februari och vi väntar fortfarande på pengarna. Vi väntar på att kunna använda pengarna.
I början av december skulle vi också få ersättning för det kaféstånd vi byggde. 1700 konor som kommunen skulle stödja oss med, men vi betalade först själva, tur var väl det för annars hade vi väl fortfarande väntat på pengar till byggmaterial och färg!
Nu är det februari, snart två månader efter att vi lämnat in kvittot. Vi väntar på att få igen de pengar som vi teoritiskt sätt lånat ut åt kommunen.
Att vi skulle vara otacksamma för att vi är upprörda på vår långa väntan är ett skämt. Skämtet är att kommunen inte verkar vara intresserade av att stödja vårat samarbete annat än den fantastiska rådgivning som Sara Norman ger oss. Klart de inte överöser oss med pengar, delvis för att vi inte kräver det, men i dagsläget så tar de betalt för våran verksamhet. Det minsta vi kan kräva i gengäld för att betala dem är väl ändå att de betalar ut de pengar vi vunnit?
Jag hoppas att vi i framtiden kan uppnå ett bättre samarbete med kommunen för just nu så är det de som biter handen som föder dem och inte tvärt om. Det är vi som lägger ner hundratals arbetstimmar på samhällsarbete utan att få ett öre för det. Det är vi som aktivt motarbetar ungdomsdekadens utan att ha krävt något i gengäld. Är det då orimligt att de ser till att vi får de pengar vi uppenbarligen blivit lovade?
Jag tror inte att de är elaka, bara lite sega. Förhoppnings så inser de vilken fantastisk resurs vi är innan det är försten och förhoppningsvis behandlar de oss då med den respekt som vi förtjänar och uppenbarligen behandlar de med.
Så jag frågar igen, sista gången hoppas jag, var är våra pengar?
